.

När havet tar över
av
Jan Manker

Jan Manker är målare och grafiker född i Stockholm 1941. Han är utbildad vid Stockholms universitet och vid Konsthögskolan, och har senare arbetat som lärare vid konstfack. Han var även med att skapa och driva Grafikens Hus. Manker har arbetat med de flesta material och tekniker som 2D-konsten kan erbjuda under sin karriär, och har sen 90-talet varit involverad med den digitala grafikens framväxt. Han har haft egna utställningar på bland annat Konstakademien, Konstens hus Luleå och Malmö Konsthall och har utfört ett stort antal verk för skolor, sjukhus och andra offentliga miljöer. Många av Jan Mankers verk rör temporalitet. Fotografi, måleri och tryck läggs på lager som sediment, spår av dåtid, nutid och framtid. Samtidigt finns det en slumpmässighet som ger bilderna en viss självständighet och eget liv. 

Läs mer om Jan Mankers konstnärskap här: http://manker.se/

Jan Manker representerar Nykvarns kommun i projektet eyelander.

Foto av: Sven Johansson, 2014 

–

Val av kulturarv
När jag hösten 2022 fick en förfrågan om att delta i projektet Eyelander så visade det sig att jag redan gjort flera konstverk i min serie När havet tar över som passade in i detta projekt. Det rörde sig om bilderna Skogsfiskar, Akvarium Nykvarn samt
Land i sikte och jag gjorde sedan ett nytt konstverk Nykvarn mot regnbågens färger som på ett tydligare sätt anknyter till Nykvarns kommun, som består av Turinge, Taxinge och Nykvarn. Bilderna skildrar en framtidsvision som ligger åtskilliga år framåt i tiden. Men man bör komma ihåg att Nykvarn för länge sedan har legat under vatten.
I alla bilderna förekommer Nykvarnsmotiv som är kulturellt värdefulla eller värda att minnas. Kulturarv handlar dock inte bara om byggnader utan gäller hela vår miljö, vår historia och inte minst vårt språk.

Bilderna är digitala verk, utskrivna på duk och uppspända på kilramar.

Kommentarer till  konstverken

Nykvarn mot regnbågens färger.
Bakgrunden utgörs av regnbågsflaggans färger och anledningen till detta är att kommunen ställt sig positiv till Priderörelsen och hissar alltid under prideveckorna dess flagga. Över bakgrunden böljar vattenvågor fram som ska påminna om att Nykvarn en gång i tiden låg under vatten och kan göra det igen i framtiden om man inte får stopp på klimatförändringen. Vågorna kommer från Yngerns vattenyta, en vacker och mycket ren källsjö i Nykvarn. Yngern är ett naturarv och en vattenreserv som vi måste vara mycket rädda om.

Mot denna bakgrund har jag placerat in en rad kulturminnen som längst ner börjar med en del av Kämsta fornborg. Det är ett mycket gammalt byggnadsverk, som fortfarande är rätt välbevarat trots sin ålder på cirka 1500-2000 år. Det ligger otillgängligt till på ett berg men är väl värt ett besök.Vargen i förgrunden har jag lagt in eftersom detta djur idag rör sig ganska fritt runt om i kommunen även i dess centrala delar.

Framför fornborgen ser vi ett Lapidarium, som består av mycket gamla gravhällar under vilka mer prominenta personer vilat. De utgjorde tidigare en del av kyrkans golv men togs bort i samband med en renovering 1891. Det är placerat i verkligheten invid Turinge Kyrka som dyker upp bakom fornborgen. Kyrkan har anor från medeltiden men har genomgått en rad förvandlingar och därför ser man idag inte mycket av det medeltida resterna som ligger dolt i några grundstenar. Karaktären på byggnaden bär 1800-talets prägel med undantag av Erik Dahlbergs gravkor som han ritade och lät uppföra åt sig själv och sin släkt kring år 1700. Snett ner till höger skymtar det gamla fattighuset från 1782 fram. Där fick den tidens hemlösa och gamla husera under förmodligen ganska svåra förhållanden.

Snett till höger om kyrkan kyrkan ser vi Wincklerska slöjdskolan som stod klar 1844 och är ritad av Erik Gustaf Göthe, en rätt känd arkitekt på 1800-talet, som bland annat ritat tornspiran till Riddarholmskyrkan i Stockholm. Man insåg att barn inte bara behövde lära sig att läsa, skriva och räkna utan måste dessutom tillgodogöra sig praktiska kunskaper som hörde den tidens jordbruk till såsom snickeri, smide, sömnad och vävning. Huset har en mycket stilren och stram arkitektur med fina proportioner och är enligt min mening det vackraste huset i Nykvarn.

I gränsen mellan det blåa och gröna ligger Smedsbygget som uppfördes i början av 1700-talet som bostad åt smederna som arbetade på Nykvarns järnbruk. Smederna var en högt aktad yrkesgrupp och framför allt vapensmeder hade hög status. Turingeån som rinner genom Nykvarn visade sig ha tillräckligt med kraft för att driva ett järnbruk på den tiden och järnmalm fraktades till bruket från olika järnmalmsgruvor i Södermanland. Järnbruket lades ner på 1800-talet och ersattes av ett pappersbruk. Idag äger hembyggdsföreningen Semedsbygget och bedriver sin verksamhet där. Även det gula huset snett upp till höger om Smedsbygget var kopplat till järnhanteringen och innehöll en stålugn. Idag är det ombyggt till bostäder.

Därefter kommer vi in på 1900-talet med entrén till folkparken vars första dansbana invigdes 1918. Denna folkpark är fortfarande aktiv och i ganska ursprungligt skick utan stora ombyggnader. Bakom denna entré ser vi några bostadshus från 1950-talet som har en enkel men fin tidsenlig stil.

Högst upp i bilden tronar det nybyggda kommunhuset och  slutligen ett fint vattentorn som på nätterna smyckas med ett varierande ljusspel.

I vattnet lurar diverse fiskar som kanske simmar omkring här i framtiden.

Skogsfiskar.
Ett översvämmat skogsparti vid Oxvretens motionsspår har befolkats av diverse fiskar och havsdjur.

Akvarium Nykvarn.
I bakgrunden syns Strängbetongs byggnad, Turinga Kyrka och Fattigstugan.
I förgrunden ser man diverse skrot, en trasig bil samt den runsten som är inmurad i kyrkans vägg. Även här har havets invånare tagit över.

Land i sikte.
Om havsnivåerna stiger kommer stora folkomflyttningar att äga rum och orsaka konflikter. Människor tvingas fly till andra länder och här ser man en familj som söker en hamn men möts av ett förstört land. Motivet är Strängbetong under rivning.

Jan Manker
–